2013-02-28

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. III

Kolhydrater del I

”Den mänskliga kroppen består av samma ämnen som finns i växterna i en mycket fin balans och när denna balans rubbas uppstår sjukdom.” ’Abdu´l-Bahá
ogranskad översättning.

Kolhydrater behövs för bildandet av energi i kroppen och viktiga funktioner i ämnesomsättningen. Komplexa kolhydrater finns endast i växter och delas in i sockerarter, stärkelse, cellulosa och fibrer.

Det finns så kallade snabba och långsamma kolhydrater beroende på vilka sockerarter de består av. Kolhydrater i form av sockerarter ger oss snabb energi. De finns i frukt, grönsaker, maltsocker, rör- och betsocker, torkad frukt, honung, stevia och frystorkade sockerrör. De ger oss vitaminer, mineraler och enzymer. Stevia intar en särställning. Den är 250 gånger sötare än socker och påverkar inte blodsockret.

Maltsocker har en låg sötningsgrad då den bildas av stärkelse när sädeskornen gror. Mjölksocker i form av laktos finns i mjölkprodukter. Fullrörsocker är det bästa sockret men tyvärr svårt att få tag i. Man kallpressar sockerrör och torkar melassen utan raffinering på ett mycket skonsamt sätt.

Så finns det tomma kolhydrater som i alla vitt mjöl- och vitt sockerprodukter som inte tillför kroppen någon näring utan ta ifrån den istället. Dessa kolhydrater ger varken energi, mättnadskänsla  eller uthållighet.

Uppställningen nedan och diagrammet om snabba, tomma kolhydrater talar sitt eget språk.

Stiftelsen Biodynamiska Produkter produktinformation
Kolhydrater i form av lösliga fibrer och stärkelse bryts ner långsamt och ger oss uthållighet. Stärkelse förekommer enbart i växterna. Den är uppbyggd av glukos och är huvudbeståndsdelen i vete, majs, potatis och arrowrot. Stärkelse spjälkas till glukos i matsmältningskanalen. När frukt och bär mognar omvandlas stärkelse till socker. När potatis fryser, bildas socker. När baljväxter och sädesslag mognar omvandlas socker till stärkelse. Stärkelse förklistras i vattenlösning.

Vi behöver bland annat kolhydrater i form av fibrer och cellulosa så att tarmarna sköter sig och för att balansera blodsockret. Olösliga fibrer och cellulosa kan vi inte bryta ner, vi saknar enzymer, men de behövs som bulkmedel för att öka volymen i tarmen. Men till det behövs även mycket vätska, annars blir det motsatt effekt. Kolhydrater är lika livsviktiga som de andra ämnena. Att banta utan kolhydrater kan bli livsfarligt för kolhydratomsättningen i cellerna är en av de viktigaste funktionerna.

Det mesta av näringen sitter i skalet på biologiskt odlade frukter och grönsaker. Därför bör man alltid använda skalet eller koka en näringsrik buljong eller soppa på det.

Nästa inlägg den 14/3 kommer att handla om sädesprodukter som de bästa fiberrika kolhydratkällorna för uthållighet.

2013-02-14

Viktiga näringsämnen kroppen saknar, orsak till sjukdomar. II

Protein
Vår kropp behöver protein för att bygga upp cellerna. Protein är så att säga kroppens byggstenar. Det består av tjugo aminosyror av vilka tolv är essentiella för vuxna och tretton för barn. Förr var åtta aminosyror essentiella för vuxna och nio för barn. Med essentiella menas livsnödvändiga, som måste tillföras kroppen då den inte kan tillverka dem själv. Enligt en kanadensisk undersökning har behovet ökat till tolv respektive tretton olika essentiella aminosyror på grund av miljö- och leverskador och ej endast åtta respektive nio. Genom professor Kollaths forskning vet man att det är av betydelse att aminosyrorna är naturliga och inte denaturerade som i sojaköttprodukter. Dagsbehovet av protein ligger på ett gram per kilo kroppsvikt per dag. Protein behövs som bärare för vitaminer och mineraler till cellerna.

Animaliskt protein
Med det animaliska proteinet tillför vi även alla ämnen djuren har behandlats med oavsett om det är tillväxthormoner, antibiotika m.m., som lagras i djurens kroppsvävnad och därigenom belastar i sin tur våra organ. Har djuren uppfötts med hormoner så kan det bli extra vanskligt för oss. Kycklingkött har sämst kvalité p.g.a. stressuppfödningen. Stresshormonerna lagras i djurens kroppar och överförs sedan till vår kropp.

Urinsyra, som finns i allt kött men framför allt i fläskkött, orsakar bl.a. reumatiska och allergiska sjukdomar, , muskelvärk m.m. Nitratet i köttet omvandlas till nitrit i kroppen, som är cancerogent. Enligt professor Jan Åke Gustafsson bildas cancerogena ämnen vid grillning och stekning av kött redan från 75°C.

Animalisk protein är mera hårdsmält för levern än surmjölksprodukter och är orsak till förstoppning då kött inte innehåller några fibrer. Ligger det länge kvar i tarmen bildas det förruttnelsebakterier eftersom kroppstemperaturen är 37°. Det är samma sak som att låta köttet ligga i rumstemperatur i flera dagar.

goda potatis från Nylanders
Foto: flickr. Von Hepp
potatis
Kostomläggning
Lägger man om kosten till vegetarisk, bygger man upp en ny tarmflora med mjölksyrebakterier. Vegetariska proteinkällorna är alla sorters baljväxter som bönor och ärter, nötter, svamp, men framför allt potatis, sojabönor och vetegräs där vi har det fullvärdiga proteinet med alla livsnödvändiga aminosyror. Torkat vetegräs inta en särställning då det innehåller tre gånger mer protein än oxkött. Även surmjölksprodukter är att rekommendera då de har hela komplexet aminosyror, är lättsmälta för magen och har en gynnsam inverkan på tarmfloran. Däremot skall man vara försiktig med att föda upp barn med komjölk, som forskningen har visat. Enligt dr. Bruckner löper de större risk att utveckla barndiabetes än bröstmjölkuppfödda barn. Man misstänker kaseinet i komjölken som orsak.

Det finns en del barn, cirka en tredjedel, som reagerar med sjukdomar, när de får komjölksprodukter. Mjölk hämmar aptiten hos många barn vilket kan ha till följd, att de inte äter tillräckligt med andra viktiga livsmedel. Man har ingen statistik, men intrycket att barn som dricker lite eller ingen mjölk i genomsnitt uppvisar bättre resultat i skolan än mjölkdrickande barn. Dessa barn har lätt för att få eksem eller är ofta sjuka i slemhinnorna, så kallade förkylningar, det vill säga, hela tiden återkommande infektioner med svullnad och inflammationer i lymfkörtlarna och halsmandlarna. Atopiska eksem orsakas av komjölksprodukter. När man ska undvika mjölkprodukter av hälsoskäl beror det alltid på det artfrämmande proteinet, inte på grund av fettet.

Soybeans in Farmer's Field (#1313)
 foto: flickr. Protophotogsl 
sojabönor